Getingedalens Gröna

Äkta vår!

Det här är helt perfekt tycker jag. Att våren tvekar och tar god tid på sig. Jag gillar att pricka av vårtecknen och att dessa dagar är många.

Idag har jag lovat att skriva lite om växelbruk, hur jag ser på det och hur jag gör.


En del bryr sig inte ett dugg om att växelbruka och det kan funka, absolut. En del är hard core och har ett skifte på åtta år, andra jobbar lite mittemellan och har ett skifte på fyra år och bara när det gäller vissa grönsaker.


Jag är nog mest den sistnämnda typen.


Att växelbruka går ut på att inte odla samma gröda på samma plats år efter år. Orsaken är oftast sjukdomar. Om man har odlat potatis och dragit på sig något elände så är det väldigt dumt att odla potatis på samma plats året därpå. Eländet kan ju finnas kvar i jorden.

Att istället odla bönor på den platsen kan vara en bra idé. Potatissjukan får ingen värdväxt att angripa och därmed dör den. Förhoppningsvis.


Det här är en förenklad beskrivning. Det finns sjukdomar som kan leva i jorden i upp till 20 år. Klumprotsjukan som angriper kålväxter är en sådan.


Men växelbruk handlar inte bara om att undvika saker, det handlar minst lika mycket om att vinna något. Om jag odlar kvävefixerande bönor så har jag inte bara odlat bönor, jag har även berikat min jord. Och hela växten, både rötter, stjälkar och blad, fungerar som näring till nästa år.

Bilden ovan visar rötterna på en bönplanta. Man kan tro att knölarna indikerar sjukdom men det är tvärtom; det är bakterieknölar som binder luftens kväve till jorden. Läs mer här!


Den här jordytan behöver sällan berikas med gödsel på våren, det är redan avklarat. I en jord där jag har odlat krävande kål kan jag räkna med att näringen har gått åt. Jorden är ganska utarmad och mager men det finns en grönsak för alla sorters jord; potatisen behöver inte särskilt mycket näring, den kan nöja sig med den gamla kålbädden.


En del grönsaker vill ha god jordstruktur. Dessa är smart att odla på platser där du har odlat grönsaker som genererar mycket rester i form av blad och stjälkar. Resterna myllas ner på hösten och skapar en finfin jord till följande vår. Hos mig blir det mycket rester efter bondbönor och kål. (Om du täckodlar så kan även detta material generera hög mullhalt och god struktur.)


Andra grönsaker är känsliga för ogräs, till exempel lökväxter. Dessa odlar du med framgång i bädden där du har haft potatis eftersom den har en förmåga att sanera bort ogräs.


Morötter, palsternacka och andra rotsaker vill helst ha en mjuk jord utan större stenar eller hårda kompostdelar. Dessa har känsliga rötter som gärna delar sig eller viker åt sidan så fort de möter motstånd. Det är alltså smart att odla rotsakerna i en jord där det har suttit kraftiga rötter som har skapat en luftig struktur. Kålplantor har ofta feta rotknölar och purjolöken har ett rejält rotsystem.


Potatis och tomat kan smitta varandra med bladmögel och ska alltid växa så långt ifrån varandra som möjligt. Om man ändå råkar få bladmögel så ska du bränna växtresterna, mylla inte ner dem.


Det här är ingen komplett beskrivning men det är ungefär så här jag tänker.

Här kan du läsa mer om växelbruk.

Jag har köpt affischen här.

Avslutningsvis vill jag ge er några tips!


Odlaren Lena Israelsson

Jag vet. Jag skriver om henne i var och varannat inlägg. Men hon är så bra. Den som har Facebook gör rätt i att följa henne där. Hon skriver ofta och länkar till många bra artiklar. Den som inte har Facebook kan följa henne via hennes hemsida/blogg. Mitt första ordentliga möte med Lena var när jag pluggade småskalig odling; hennes bok Handbok för köksträdgården var vår kursbok och jag vet att det fortfarande är en av de bästa köksträdgårdsböckerna.


I en av hennes senaste uppdateringar skriver hon om värdet av att använda urin som gödning. Hon länkar till detta faktablad från Riksförbundet Svensk Trädgård. Hon är dock inte ensam om att rekommendera urin som gödsel. I det senaste avsnittet av Odla med P1 gör man samma sak. Den som vill fördjupa sig i detaljen gällande medicinering och guldvatten kan läsa här.


Att guldvatten (urin) är årets hippaste grej i odlarvärlden beror mycket troligt på pyralidskandalen. Just nu är vi livrädda för köpt jord och gödsel men vill ändå fortsätta odla. Detta tvingar fram alternativa och hållbara metoder, bland annat att göda med urin.

Röda vita rosen

En ny podd! Iallafall för mig. Jag brukar sällan vara först på bollen. Röda vita rosen har funnits sedan mars 2021 och leds av Victoria Skoglund (Zetas trädgård) och Jenny Strömstedt där Victoria är den erfarne mästaren och Jenny den famlande nybörjaren. Jag gillar Jenny. Hon är rolig, skarp och debatterade jämställdhetsfrågor långt innan de flesta andra. Samtalen blir väldigt underhållande.


Podden handlar om blommor, trädgårdsplanering, kompost och pallkragar och i det senaste avsnittet dyker ovan nämnda Lena upp som gäst och expert (30 minuter och 30 sekunder in i avsnittet). Självklart får hon prata om pyralidskandalen men när hon rekommenderar alternativa gödselpreparat så är hon snabb att föreslå urin. Inslaget är väldigt lyssningsvärt. Podden är rätt så kul men reklamavsnitten är föööööör låååååångaaaaa…

En podd som verkligen är ny, det finns bara tre avsnitt än så länge, är Trädgården med Pernilla & John, alltså Pernilla och John från Trädgårdstider på SVT. Om man gillar tugget och tonen i TV-programmet så gillar man podden. Personligen tycker jag att Trädgårdstider har hållit både högsta och lägsta nivå och podden är ungefär likadan.

Klimatpodden

Mitt sista tips blir det senaste avsnittet av Klimatpodden där Johan Rockström gästar. Jag upptäckte det nyss, har alltså inte hunnit lyssna själv än, men jag blir aldrig besviken när jag hör Johan. Hans sommar– och vinterprat rekommenderas varmt och jag har till och med formulerat Johan Rockström for president i ett äldre inlägg.


Johan är professor i miljövetenskap och jordsystemforskning samt chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning. Enligt Johan är det nu bara åtta år kvar av det årtionde som enligt honom är avgörande för vilken framtid vi går till mötes.

Ord går ännu inte till handling och det gör mig djupt oroad. Johan Rockström, Klimatpodden avsnitt 86.
 

Du hittar Klimatpodden här. Inte. Ett. Enda. Reklaminslag.


Äldre inlägg där jag har skrivit om Johan Rockström:

Länk 1

Länk 2

Länk 3

Länk 4


Spenatodlingen i växthuset går framåt, piplöken gror (har jag sagt att perenna grönsaker är Da Shit?) och den pyralidfria kogödselhögen väntar på att spridas ut och göra nytta.

Har jag skrivit att det är härligt med vår?



#podd #Klimatpodden #LenaIsraelsson #omställning #spenat #hållbarhet #Getingedalen #kvävefixerare #JohanRockström #odlaodling #köksträdgård #Trädgårdstider #PernillaMånssonColt #piplök #pyralidstopp #vår #självförsörjning #JohnTaylor #självhushållning #Rödavitarosen #TrädgårdenmedPernillaochJohn #grönsaker #ekologiskt #kogödsel #vårtecken #växelbruk

Recent Posts

See All

Sammanfattning av filmen: Gör ekologisk odling verkligen skillnad för miljön? Ja! Ekologiska gårdar har större biologisk mångfald, inga farliga kemikalier och ett schysstare liv för djuren. Ekologisk