top of page

Getingedalens Gröna

Ljuv är mödans lön

I stort sett allt är i jorden, frön och gödsel samarbetar nu med jord, regn och maskar. Just nu är det bara tillsyn och underhåll som gäller. En och annan stödgödsling krävs och lite ogräs ska förstås rensas.

Sallaten Jericho försåddes och klarade utplanteringen galant. Två bra saker med förodling: 1. Plantorna hamnar med perfekt avstånd och det blir inga luckor pga frön som inte vill gro. 2. Plantorna är tillräckligt starka för att klara av eventuella angrepp och extremt väder.


Några sparrisar om dagen blir väldigt gott i magen.


När de snabbaste och tidigaste grödorna är färdiga sår jag nya grönsaker. Vissa mår bättre av att växa när det är svalare och längre nätter. Rädisa, spenat, asiatiska blad, vintersallad och ruccola till exempel. Om man sår dessa i maj eller juni så går de nästan alltid i blom, det blir varken blad eller rötter.


Jag gissar att de tidiga potatisarna kommer att skördas först och därefter vitlöken.

Potatisen kommer så fint så.


Jag har problem med min squash som ruttnar och dör. Jag gissar att de vill ha ett betydligt varmare liv än vad som har erbjudits hittills. Om de dessutom är lika känsliga för omplantering som sina släktingar gurkan så kan även detta vara orsaken.

En av överlevarna.


En annan kämpe. Här tillsammans med bondbönan Express. Jag tänker att de blir perfekta tillsammans. Bönorna sticker iväg uppåt och squashen slingrar omkring på bädden. Bönorna binder kväve (=näring) och squashen tackar och tar emot.


Därför har jag sått lite extraplantor av squash som står på tillväxt i växthuset. Där finns också störbönor av samma orsak. Visserligen förstod jag av beskrivningen att det var på håret att störbönor skulle kunna växa här i zon 5 men jag chansade. Och har kanske lärt mig något.

Reservodling av sqaush. Det skulle inte förvåna mig om jag har för många plantor i slutänden. I augusti är det kanske jag som försöker skänka squash till höger och vänster.


Istället för att sörja över saker som inte funkar så har jag blivit betydligt bättre på att glädjas över det som gror och växer. Om nu störbönorna inte gillar förutsättningarna här så är det bättre att satsa på något annat i framtiden.

Mina stackars prydnadsväxter lever en alltmer försummad tillvaro. Grönsakerna är sååå mycket mer spännande och när pionens knoppar kommer så skäms jag nästan.


Rodgersian med sitt ljuvliga bladverk skänker ögonfröjd.


Nu ägnar jag mig mycket åt gräsklippning eftersom det växer hejdlöst så här års. Kanske inte den roligaste aktiviteten på jorden men jag får ordentligt med motion och jag använder gräsklippet som gödning. Det är en komplett näringskälla tydligen.

Trots att vi har en gräsklippare med mulcherfunktion så kan jag ändå räfsa ihop några hinkar klipp då och då. Perfekt gödning och funkar även som täckmaterial.


Det har sänts en hel del intressanta saker på radio under senaste veckan. Bland annat Vetandets värld i P1 där de berättade om hur alltfler lantbrukare har förstått att plogen gör mer skada än nytta i jorden och att daggmasken och andra mikroorganismer är goda ersättare.

Du hittar programmet här. Dessa rön är direkt överförbara till den lilla odlingen där jag uppmanar alla till att gräva mindre och grepa mer. Det finns till och med en rörelse som kallas No Dig vars främsta syfte är att sprida kunskapen om sundare odlingsmetoder. Här läser du mer om vinsterna med att skippa grävningen. Visserligen på engelska men den är lättbegriplig.

Charles Dowding är No Dig-rörelsens grundare och bilden kommer från hans hemsida.


Min vän grepen.


Vetenskapsradion i P1 har också uppmärksammat nackdelarna med plöjning och avsnittet hittar du här.

På lång sikt gör plogen mer skada än nytta, och för att skydda och återställa kolförrådet måste vi sluta att plöja och i stället bearbeta jorden så lite som möjligt, säger professor Rattan Lal vid The Ohio State University i Columbus.

Mitt tredje radiotips är Odla med P1. Deras program går alltid att höra i efterhand på srplay eller som podcast. I senaste avsnittet förklaras det tydligt hur man ser skillnad på färsk och brunnen stallgödsel och hur man använder dessa.


Själv har jag investerat i två praktiska medelstora tunnor med lock. Den ena står på en undangömd plats och den andra strategiskt placerad mitt bland bäddarna.

Den gömda tunnan med skön höjd och sittkant.


Den undangömda kissar jag i och tack vare placeringen, höjden, den breda kanten och locket så är den riktigt bekväm att uträtta behoven i. Urin är en väldigt bra näringskälla och jag har kommit över den äckliga känslan som förr hindrade mig att vattna med guldvatten.


I tunnan finns även brännässlor och några liter vatten och tillsammans bildar detta en riktigt stinkande men näringsspäckad sörja. Lite guldvatten i vattenkannan gör alla tomater på gott humör och jag har inte behövt lägga ut en enda krona.

Så fort jag hittar en tuva med brännässlor så rycker jag av dessa (med handskar) och lägger i tunnan samtidigt som jag håller andan.


I tunnan som står mellan trädgårdslanden gör jag en annan sorts näringslösning. Där ligger hönsgödsel blandat med vatten och detta blandar jag också i vattenkannan. En snabbverkande boost åt de flesta grönsaker. Hönsskiten har jag betalat några kronor för men den är lokalproducerad och KRAV-märkt så det kan det vara värt.

Basilikan gror!


Grönkålen mår förträffligt och det har inte dykt upp några skadedjur än men jag är redo med Bacillus Thuringiensis.


Apropå squash; vet ni skillnaden mellan squash, pumpa, zucchini och courgette? Det reder jag ut i nästa inlägg.


Comments


bottom of page