Sista egna tomaterna slank ner i veckan. De som togs in från växthuset när det började bli för kallt. Då var de gröna. Hälften torkade men resten blev mat i december. Det är bra jobbat.
Vad gjorde jag då? Jo jag fräste finhackad schalottenlök med vitlök (egen) i ganska mycket olivolja på medeltemperatur. Lugnt och länge. På slutet vände jag ner de delade tomaterna så att de blev varma och lite mjuka. Detta avnjöts med en portion pasta, flingsalt och parmesan. Slurp sa det. Inget foto blev det.
En annan rätt som jag lagade här om dagen på ekologiska köpetomater (eftersom mina egna var uppätna) var tomatsallad pistou. En vacker och smaskig salladsvariant som jag faktiskt hann ta kort på innan den inmundigades. Den innehåller ganska många ingredienser som jag odlar själv så den har blivit en favorit av flera skäl.
Pistou är en fransk anrättning med ett nära släktskap till den italienska peston och receptet kommer här:
En normalstor tomat, skållad och urkärnad
1-2 askar körsbärstomater, gärna i olika form och färg
Spenat, en stor näve färsk eller en klump fryst
Basilika. Typ en kruka färsk eller motsvarande mängd fryst
1-2 vitlöksklyftor
Olja, den du gillar bäst, ca 1 dl
Lök, röd eller schalotten tror jag funkar bäst
Salt, peppar och kanske lite balsamicovinäger
Lägg den skållade tomaten i en mixer tillsammans med lite olja. Mixa slätt. Tillsätt spenaten och vitlöken och mixa igen. Tillsätt olja i fin stråle medan mixern går. Tillsätt basilikan på slutet. Salta och peppra. Grunda salladsfatet med pistoun och toppa med tomater, finhackad lök, vinäger och kanske lite salt och peppar.
Tomatsallad på bädd av pistou.
Så här års är det bara inomhusodling som gäller. Eller odling… några köpta plantor nertryckta i trevligt kärl. Sprider dock färgprakt och väldoft i hela huset.
Inomhusträdgård.
På vedspisen har vi samlat lite julrelaterad grönska. Fördelen med egen skog är att man kan ta sin egen gran och klippa hur mycket ris man vill.
Järnspisen är belamrad av julrelaterad pynt. Gran och blåbärsris från egen skog.
Apropå julrelateringar; ofta förekommande på julbordet är dessa former av kål.
Brysselkålen sitter fortfarande kvar i trädgårdslandet. Med flit. Där mår den bäst men snart ska den ätas.
Palmkålen skördas när den ska användas. Mår inte dåligt av frost och minusgrader. Palmkål är en blandning av grönkål och savoykål.
Glad lucia!