Som en fortsättning på mina två senaste inlägg kommer här ytterligare en text om skörd. Jag skrev tidigare om godsakerna som växer under jord; morötter, palsternacka, rödbetor och rotselleri och hur de fortfarande satt kvar i jorden. Inte för att jag inte har hunnit eller orkat ta upp dem utan för att de sitter bäst där så länge inte jorden har frusit. Sen skrev jag om hur jag gjorde ett ryck och skördade mina osedvanligt fina och alldeles för många rödbetor.
Nu har jag även skördat resten och det var med ett väldigt blandat resultat. Från högsta höjd till djupaste dal.
I snöblandad jord satte jag ner spaden för att ta upp allt. Kändes lite absurt att skörda mitt i vintern men så blev det i år. Att dra upp morötterna på sommarvis gick inte. Jorden hade frusit så jag fick ta till spaden men då gick det jättebra. Det var bara det översta lagret som hade frusit tack och lov.
Först tog jag morötterna. Trots att vi har skördat av dem kontinuerligt sedan mitten av augusti så fanns det massor kvar. Och de var finare än någonsin. Ibland har någon gnagt på dem och ibland är de spruckna men den här gången var banne mig alla perfekta.
Nyupptagna morötter i snömodd.
Någonstans hade jag läst att man ska bryta av blasten precis intill fästet på roten så det gjorde jag. Det skulle ge de bästa förutsättningarna för en hållbar lagring. Blasten lade jag tillbaka i trädgårdslandet, det blir fin mull till nästa säsong. Sedan sköljde jag morötterna lite lätt eftersom de var extremt jordiga.
Därefter varvade jag morötter och tidningar i en låda som sedan placerades i plastsäck och ställdes i vårt kallaste utrymme med plusgrader; farstun. Jag vet, det här är inte den ultimata förvaringen av morötter men det har funkat skapligt för oss tidigare. Vi vill ha råvarorna inom räckhåll då det ska lagas mat och då blir de flesta andra lösningarna för avlägsna eller komplicerade.
I samband med detta inspekterade jag våra potatisar. Visserligen blev mer än halva skörden uppäten av larver men vi fick ändå tillräckligt mycket för att det ska räcka till ytterligare tre middagar. Potatisen ligger också i ovan nämnda farstu under lager av tidningar för att få mörker, kyla och lagom fuktighet. Nu börjar de bli lite torra så hade vi fått större skörd hade en annan lösning varit aktuell. Vi kanske ska tacka larverna för detta.
Därefter skördade jag våra palsternackor. Förra året fick vi en extremt fin skörd av palsternacka och det visade sig att de dessutom hade kanonbra lagringsegenskaper. Nu var skörden precis lika fin. Härligt!
Alla morötter, blasten är avbruten. Här ser man också några palsternackor.
Stolt odlare av finfina palsternackor.
Så var det dags för rotsellerin. Jag har aldrig odlat det förut och jag hade hört att det var lite klurigt så jag hade egentligen inga förväntningar. Det blev lite komiskt. Små golfbollsstora rötter med extremt mycket skägg. Efter rakning (!) och skalning blir det inget kvar men de kan väl få finnas med på någon kant i höstsoppan. Vet inte om jag kommer att odla rotselleri igen.
Här är de! Sköljda med orakade. Glasögonen är normalstora…
Jag grävde dessutom upp några jordärtskockor. Den odlingen har jag dragit ner på och årets mängd kändes alldeles lagom. I samband med att jag gräver upp mina skockor så låter jag de minsta exemplaren ligga kvar i jorden så får jag en skörd även nästa år. Så enkelt är det att odla jordärtskocka.
Nu. Är. Allt. Skördat.
Comments