Första frosten. Det börjar bli kallt för vissa grönsaker även om jag inte har sett några frostskador än. Inte ens den känsliga basilikan i växthuset har gett vika.
Men jag plockar in mycket nu. Gurkorna är färdiga och de kommer inte att bli fler. I år har jag hittat en sort som inte blev bitter och trist trots att de satt kvar på plantan lite för länge. Den heter Northern Pickling och kommer från Runåbergs. På namnet låter det som om det är en inläggningsgurka men den är god att äta färsk också.
Utomhustomaterna har jag också skördat. Det är faktiskt inte så många gröna tomater som ska eftermogna i år. Det mesta har mognat på plantan. Förutom att äta dem färska så har vi gjort tomatsoppa och tomatsåser till pizza och pasta. Kosten anpassas till säsongen. Fast jag fryser in en himla massa också. Funkar jättebra.
Rosenbönorna (Blomsterbönorna) har hunnit väldigt olika långt men de är av intresse i alla stadier. Unga bönskidor, som inte har hunnit utveckla så stora bönor inuti skalet, hackar jag upp i småbitar och steker ganska hårt i smör och vitlök. Med lite flingsalt på toppen blir de väldigt goda till det mesta. Några hamnade på smörgåsen, andra blev pizzatopping.
De största bönorna är så trådiga och hårda att jag hellre skalar och använder innehållet istället. Rosenbönor är så otroligt vackra att man nästan vill ha dem som prydnad. Efter kokning tappar de sin färg och blir mera grå.
Bönorna kan torkas eller kokas och frysas. Jag använder dem som kidneybönor ungefär men det blir också god hummus av dem. Tillsammans med lite tahini, citron, olja, salt och vitlök mixas de till ett bra bread spread eller en potent liten proteinkälla i största allmänhet.
Apropå vitlök så är det dags att börja planera för plantering av dessa. Eftersom jag inte anser att jag har fått det perfekta utsädet på min egen skörd så beställer jag sättvitlök. Det finns tre saker som är viktiga för mig när jag väljer sort. 1. Den ska vara ekologisk 2. Den ska vara flätbar 3. Den får gärna ge stora lökar.
Hos Klostra hittar jag nästan alltid det jag söker och i år har jag beställt Vigor. Dels för att den uppfyller alla mina önskningar, dels för att jag inte har testat den förut. Det är egentligen bara en gång som jag har fått en riktig drömskörd och då hade jag ingen koll på vilket sort det var eller att jag skulle spara lökar till eget utsäde. Man lär sig.
Här om dagen hade jag tur och fick en present av en riktigt duktig odlare. Han hade med sig en präktig vitlök från sin egen skörd som han tyckte att jag skulle använda som utsäde.
Sorten var okänd, baltisk trodde han, men den gav alltid stora härliga vitlökar. Självklart ska jag odla på den!
Mina äpplen uteblir pga älgarna men det dignar ju av frukt i andras trädgårdar så jag behöver inte gå äppellös. Pappa har dessutom ett Ingrid Marie-träd i sin trädgård och det kan nog vara mitt favoritäpple. Dessutom har det grymma lagringsegenskaper så nu tar jag hand om alla äpplen jag får, slår in dem i tidningspapper och lägger i en trälåda i skafferiet. Där har det äntligen blivit skafferikallt igen efter de heta sommarmånaderna.
Tidningspappret hjälper äpplena att hålla sig fräscha. Om ett skulle ruttna eller bära på smitta så sprids det inte till övriga frukter i lådan.
Ett av mina utvecklingsområden i år var fröodlingen. Jag skulle bli bättre på, och ta hand om mer av mina egna fröer. Genom att läsa på så känner jag mig lite säkrare på vad jag gör nu.
Grönsakerna ska vara riktigt mogna, nästan övermogna, och helst sitta kvar på plantan – då ger de bäst frökvalitet.
Apropå läsning så har det kommit en ny bok på temat permakulturell odling. Den är beställd!
Och nu börjar det verkligen dra ihop sig för min föreläsning! Söndagen den 28 oktober tycker jag att ni ska boka in i era kalendrar. Och när ni ändå har den framme så bokar ni även in torsdagen den 8 november. Då är det Pecha Kucha på Clarion (Köpmangatan, Örebro) och det är en upplevelse i sig. Fast jag kommer att uppträda och berätta om hållbar grönsaksodling vilket förhoppningsvis gör upplevelsen ännu mera spännande. 6 minuter och 40 sekunder. Man hinner aldrig tröttna.
