Eftersom grönsaksodling är matproduktion och en tredjedel av hushållens klimatpåverkan kommer från maten så är jag intresserad av klimatfrågor. Framför allt vad jag som privatperson kan göra för att min negativa påverkan ska bli så liten som möjligt.
Det är risk för att detta blir ett långt inlägg men jag ska försöka luckra upp texten så gott det går. Jag ska också vara tydlig med vad som är åsikter och vad som är fakta och koppla källor till dessa.
Greta Thunberg var i USA 2019 och blev naturligtvis intervjuad i massor av sammanhang. I The Daily Show får hon frågan om hon ser någon skillnad mellan USA och Sverige gällande klimatdiskussionen. Greta svarar att hon upplever klimatförändringar som något man tror eller inte tror på i USA. I Sverige är det ett faktum.
Du kan se klippet från The Daily Show här. Det är sevärt. Greta är otroligt kunnig. Apropå kunskap så menar hon att det är det främsta och viktigaste vi kan göra som medborgare; att läsa på och ta reda på fakta. Det tror jag också. Det var så mitt engagemang startade. Och jag är glad att jag bor i ett land där man åtminstone förstår att det finns ett problem.
Min uppfattning är att diskussionerna i Sverige handlar om vem som är ansvarig för omställningen och att leta fel på de olika lösningar som dyker upp.
Mitt sätt att hålla mig ajour är genom att lyssna på klimatpoddar såsom Vetenskapsradion Klotet, Klimatgap, Klimatpodden och Plan B-podden. Förutom att lyssna så brukar jag leta upp den litteratur eller de källor som man hänvisar till i dessa forum. Jag följer även Klimatklubben på Facebook och gör samma sak där; tar till mig av länkar och material som delas där. Och nu har jag alltså läst Parisavtalet.
Egentligen är det inte så mycket information i själva avtalet. Det står helt enkelt att Sverige har förbundit sig att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och att göra klimatanpassningar. Vi har också skrivit under på att den globala uppvärmningen ska hålla sig långt under 2 grader till år 2100 och att göra ytterligare ansträngningar för att den globala uppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader. Länderna som skrev på avtalet har förbundit sig att förnya sina löften var femte år. Källa: Naturvårdsverket.
VARFÖR BEHÖVS PARISAVTALET?
Naturvårdsverket svarar ganska kortfattat på den frågan.
Jordens medeltemperatur har ökat markant och det beror på mänsklig påverkan, främst genom utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.
Det står inte så mycket i avtalet om vad vi ska göra. Det har Sveriges regering formulerat på egen hand genom Sveriges miljömyndighet Naturvårdsverket.
För den som triggas av Gretas uppmuntran till att lära sig mer så rekommenderar jag Naturvårdsverkets hemsida. Den är tydlig, pedagogisk och lättläst. Här finns en länk till Vad kan jag göra själv? och här finns en länk för den som vill ha mer bakgrundsfakta.
Jag tänker koncentrera mig på vad vi kan göra själva.
ÅSIKT: Jag menar att det finns mycket som kan göras på politisk nivå, jag håller med Greta och Johan Rockström om att det händer alldeles för lite, men jag tror inte att man vågar gå ut och begära att alla måste ändra sina vanor, kanske till och med sänka sin levnadsstandard, eftersom man förlorar väljare på det. Dessutom snurrar dessa kvarnhjul alldeles för långsamt. Saker måste ske nu.
Vi behöver alla ändra våra vanor och vårt sätt att konsumera för att nå klimatmålen. Det finns mycket som du kan göra redan idag för att minska din klimatpåverkan.
Nej det ställs inga krav men det finns en tydlig uppmuntran till omställning och att detta faktiskt behövs.
Alla val som vi gör är viktiga och kan bidra till att vi minskar våra utsläpp. Om du känner att just dina val inte påverkar tillräckligt mycket och känns oviktiga – tänk om!
Japp! Tänk om!
Överst på listan över vanor som vi behöver förändra och som minskar vår klimatpåverkan är...
FLYGET
En tur-och-retur-resa till södra Spanien släpper i genomsnitt ut motsvarande cirka ett ton koldioxid per resenär (inklusive höghöjdseffekten).
(Vår klimatpåverkan i Sverige är i snitt nio ton per person och år, vilket är avsevärt högre än det globala genomsnittet. De genomsnittliga globala utsläppen bör vara högst ett ton per person 2050.)
Naturvårdsverkets förslag till lösning:
Att flyga mer sällan
Välja en kortare resväg
Vara borta längre när man väl reser
Om du tycker att du redan flyger lite så vågar jag påstå att det inte stämmer. Endast 11% av världens befolkning flyger/har flugit och i västvärlden är det bara 35-50% som reser med flygplan. Källa: Lunds Universitet.
Det är en elitaktivitet och inte alls vad flygbranschen vill att vi skall tro - att alla flyger.
Att ta flyget är en av de enskilda aktiviteter du som person kan göra som orsakar störst klimatpåverkan. Att flyget i dag står för en så pass begränsad andel av utsläppen beror enbart på att det är en väldigt liten del av jordens befolkning som flyger.
Beräkningar från Chalmers och Naturvårdsverket konstaterar att svenskarnas totala flygresande orsakar lika stor klimatpåverkan som hela den svenska bilismen.
Att välja bort flyget är ett mycket effektivt sätt att minska sitt privata klimatavtryck. Vi uppmuntrar alla att se över och minimera sina egna utsläpp – för att göra det spelar ofta flygresor en avgörande roll.
Hur härligt det än är att resa till andra länder så är det ändå så att de som drabbas allra hårdast av klimatförändringarna är de som är fattigast i världen – alltså de som aldrig flyger.
Det gladde mig att se i sociala medier hur många vänner som har rest till södra Europa med tåg och bil den här sommaren. Heja! Ni inspirerar!
Den andra betydelsefulla förändringen som Naturvårdsverket vill lyfta fram är...
MATEN
Tabellen talar sitt tydliga språk. Den som väljer bort köttet kommer inte bara att göra skillnad för klimatet utan också för miljontals lidande djur.
Vi ska dock komma ihåg att djuren har en viktig funktion också.
Även om köttkonsumtionen måste minska för klimatets skull så har betande djur även en positiv påverkan på miljön, exempelvis genom ökad biologisk mångfald.
Det tredje omställningsområdet som Naturvårdsverket har valt att lyfta fram som en del av omställningen till följd av parisavtalet är...
VÅRT BOENDE
Om vi avstår flygande och köttätande så har vi dragit ett långt strå till klimatstacken men det finns flera områden där vi kan genomföra förändringar. I vårt boende kan vi göra skillnad på följande sätt:
Uppvärmningsmetod och inomhustemperatur
Energieffektiva fönster och isolering
Vattenanvändning
Begagnad inredning
Laga och reparera
Val av elleverantör
Energisnåla vitvaror
Det fjärde området som Naturvårdsverket lyfter är...
TEXTILIER
Det är inte bara produktionen av textilier och kläder som orsakar utsläpp av växthusgaser utan även även användningen av råvaror, kemikalier, vatten och utsläpp till mark och vatten skapar miljöproblem.
Eftersom de faktiska miljökostnaderna inte är inkluderade i priserna på textilen och arbetskraften billig är tillgången på billiga textilier hög. Följden blir hög konsumtion och låga incitament att återanvända och återvinna.
En fördubblad livslängd för våra kläder skulle minska samtliga utsläpp till hälften.
Det femte och sista området som regeringen, via Naturvårdsverket, uppmuntrar oss att förändra är...
VÅRA BESPARINGAR
Sparkonton, fonder och aktier kan vara både till nytta och skada för klimatet. Ställ frågor/krav hos din bank och din fondförvaltare. Nyttja Fair Finance Guide och välj ett skonsammare alternativ.
Testa dina levnadsvanor på Klimatkontot! Det kan ge en tydlig fingervisning om vad du ska prioritera i din förändringsprocess.
Du kan också beräkna din miljöpåverkan i WWF:s klimatkalkylator. Hur stora växthusgasutsläpp orsakar din livsstil?
Jag låter Parisavtalet och regeringens förslag på hur individen kan bidra till förändringsarbetet vara vägledande i min livsstil. För mig ger det stor tillfredsställelse och hög grad av meningsfullhet att minska mina klimatavtryck. Om världen blir en förskräcklig plats för kommande generationer så vill jag inte att det ska vara på grund av mig. Jag vill ta ansvar.
Jag avslutar med ett citat från Greta Thunbergs sommarprat den 20 juni 2020.