Wow.
En makalöst intressant utbildning. Hur har vi odlat? Hur har det utvecklats? Hur borde vi odla?
Vi odlar för att äta och vi blir bara fler och fler som ska äta och hur får man då resurserna att räcka till? Odlingar kräver vatten men vilket vatten ska vi använda? Odlingar kräver sol och värme men det kan bli för mycket av det goda. Odlingar måste gödas och det är lättare än man tror. Det är kunskaperna som brister.
Permakultur är ett begrepp hämtat från PERMAnent agroKULTUR. Alltså ett system gjort för att hålla länge och vara en hållbar verksamhet.
Tar du tillvara på ditt regnvatten? Har du kanske en bäck som går att leda om, fördämma och utnyttja? Eller vattnar du med kranvatten? Filtrerat, renat, desinficerat, pumpat och dyrt kranvatten?
Skiss av vattenverk. Bild lånad från Heby kommun.
Sol och värme är en vara som vi får mer av. Mumma säger odlarna, avskyvärt säger skidåkarna. (Orsaken till denna värmeökning råder det delade meningar om och det inte dessa som är intressanta här.) I Medelhavsområdet tycker de till och med att det blir för mycket av det goda. Temperaturer på 45-50 grader är snart inte längre en dystopi utan en realitet och vi kommer inte längre att kunna köpa spanska apelsiner. I sådan värme går det inte att odla på samma sätt. Sjukdomar och epidemier sprids lättare och människor måste till och med flytta.
Bild lånad från extrakt.se
I Norden får vi dock härliga odlarförhållanden och den gamla zonkartan måste ritas om. Frågan är dock om vi ska odla och börja exportera frukt och grönt till de drabbade områdena eller om vi ska låta sydeuropeerna komma till oss och visa sina kunskaper?
Vilket av alternativen som än kommer att bli gällande så behövs det mer mark att odla på. Mark är dyrt, särskilt den runt sjöar där den är som mest bördig. Markägaren får betydligt bättre betalt av en presumtiv villabyggare än en odlare.
Marken intill en sjö är ofta gammal sjöbotten. Näringsrik och mullig. Man behöver i princip inte bearbeta eller tillföra någonting. Sånt gillas inom Permakulturen. Så mycket gröda för så lite möda som möjligt. Och om vi behöver tillföra jorden någon slags materia så ska den finnas inom räckhåll. Långa transporter och konstgjorda produkter går fetbort.
För att tala klarspråk; nu är det slut på billig påsjord i Getingedalen. Den innehåller massor av torv och konstgödsel. För vår natur är bruket av dessa ämnen förkastligt. Steget till att producera egen näringsrik och lucker jord kommer att tas nu. Hur kan man göra?
TRÄDGÅRDSKOMPOST
All frisk trädgårdsmateria tas om hand. Gallrat, bortklippt, rensat. Stjälkar, blast och blad. Allt hamnar i en särskild hög för att senare myllas ner i odlingsbäddarna. Eller varför gå omvägen via högen? Det kan hackas ner och blandas i jorden direkt! Sjuk och angripen växtmassa bör dock läggas på särskild plats.
Bild lånad från ekomuppen.
KÖKSKOMPOST
Ta hand om ditt köksavfall. Många villaägare lägger köksavfallet i en tunna som sedan hämtas av kommunen. Alternativet är att skaffa en godkänd kompostanläggning där du utnyttjar avfallet själv. Eller börjar med Bokashi. 2-3 veckor efter att komposthinken är full så kan du blanda ner geggan i odlingsbädden. Du kommer även undan avgifter och bidrar inte till dieseldoftande transporter. Kökskompost är rena dynamiten för jorden.
Ett komplett bokashikit. Det enda som egentligen behövs är strömaterialet.
GÖDSEL FRÅN DJUR
Om du inte har egna gödselproducerande djur så skaffa det. Eller prata med någon som har och vill dela med sig. Inte av djuren men av det som kommer ut där bak. Om det handlar om fjäderfä får man dessutom ägg som bonus.
GRÄSKLIPP
Ta hand om ditt gräsklipp. Tokbra till mycket. Täck jorden mellan odlingsraderna så slipper du både ogräs, urlakning och torka. Mylla ner det i jorden och du får både gödsel och en strukturförbättring. Lägg det i täta säckar och låt det jäsa till något gödselliknande. Blanda med sand och du får en fantastisk jord. Eller också låter du det ligga på gräsmattan så slipper du göda den med konstgjorda preparat. Vad du än gör; kör inte iväg klippet och lägg det inte på komposten där det urlakas ganska omgående.
Bild lånad från naturochtradgard.se
BIOKOL
Kör biokolstricket. När jag hörde om detta första gången så lät det omständigt och ineffektivt men så läste jag Gödsel av Tina Råman och fick en helt annan bild av processen.
Bra bok!
Du behöver inte tillverka din egen kol (vilket var fallet då jag först hörde talas om biokol) utan du kan skaffa vanlig grillkol så länge den är obehandlad (FSC- och SIS-märkt). Gärna eko så klart. Och helst närproducerad. Här finns det stor anledning att kontakta en hembygdsförening eller liknande. De brukar ha koll på kolmilorna i bygden. Kolmilor som nuförtiden bränns av ett kulturhistoriskt värde och är en utdöende kunskap.
Krossa kolen till centimeterstora bitar och dränk den sedan i näringsvätska. Utspädd urin, nässelvatten eller biologisk näringslösning. Detta görs eftersom kolen annars suger i sig den befintliga näringen i jorden när den hamnar där. Det går åt 1 kg kol till 1 kvadratmeter jord. 1 kg kol är ungefär 5-6 liter. Kolen gör jorden lucker och bitarna fungerar som näringsreservoarer. Med en bottenplatta av kol under komposten så förhindrar du näringsläckage. Kolet suger upp allt det goda.
Kolmilan “Birgitta” från min egen hembygd (Närkes Kil) hösten 2015.
FEKALIER
Det här är det känsligaste området inom permakulturen men de som är mest hard core tar hand om de mänskliga exkrementerna. Snackar vi slutet kretslopp så gör vi. Och vi snackar riktigt bra gödsel. För att slippa den jobbigaste hanteringen så skaffar man en toalett avsedd för ändamålet. Separett är väl den vanligaste modellen men en kombinerad kompost och torrtoa finns också. Faktum är att våra vattentoaletter inte är särskilt resurssnåla då de förbrukar mängder av vatten. Rent vatten. Nybörjaren tar vara på urinen genom att kissa i vattenkannan eller på komposten. Den som är rädd för medicinrester kan vara lugn. Jord är mästare på att bryta ner medicinrester. Hamnar de i vattendrag ska man vara betydligt mera orolig.
Om du trots alla ovan nämnda förslag måste köpa jord så köp en lokalproducerad, naturell produkt och gödsla upp den på egen hand. I Örebro kan man till exempel beställa jord från Närkefrakt. Att dela med en granne är ett hett tips för att få ner kostnaden och i en villträdgård behöver man kanske inte en hel kubikmeter. Och visst går det att köpa bra påsjord. Ekologisk och naturgödslad. Och dyr.
Exempel på bra med dyr jord.
Apropå gödsel. Imorgon levereras gödseln från Lions Kilsbergen. Väldigt billig, lokalproducerad och den ena sorten är till och med kravmärkt. Jag vet inte om det är för sent men här beställer du!