Idag redovisar jag ett sammandrag av föreläsningen som jag höll den 5 mars. Temat vara ätbara perenner men jag började med att presentera mig och hur mitt intresse för dessa godsaker uppstod.
Förutom dagens tema så har jag ett brinnande intresse för jord, gödsel, hållbarhet, omställning, permakultur och täckodling men det skulle bli alldeles för långt om jag skulle avhandla allt i samma föreläsning så jag ska försöka hålla mig till ämnet.
Jag blev med trädgård och började odla grönsaker. Det var min sambos idé, 2003 hade jag inga sådana intressen. Men det blev bara roligare och roligare och en vacker dag så sökte NA en trädgårdsbloggare och jag matchade deras profil.
När man skriver om trädgård så känns det angeläget att skriva rätt så jag började läsa och därefter blev det studier i småskalig odling. Och sedan ännu mera studier i form av eko-vegetariskt kök.
Under studietiden blev jag varse hur stort och betydelsefullt vårt ätande är. Jordbruket och våra västerländska konsumtionsvanor skapar massor av olika sorters obalans och orättvisa i världen men jag lärde mig också att det går att göra något åt saken.
Genom att studera permakulturens principer och sedan låta dessa bli min kompass så har jag förändrat min konsumtion, mina val och mina värderingar. Inte minst i förhållande till mitt odlande. För mig är det viktigt att vara en del av lösningen.
Men vad ska jag odla då? Det du vill äta! Så svarade jag alltid förr. Egentligen har det inte förändrats men nuförtiden säger jag också så lite och så mycket som möjligt.
Så lite som möjligt syftar till att vi ska lära oss att äta mer från det vilda och satsa mer på ätbara perenner.
Så mycket som möjligt handlar om att vi importerar stora mängder mat och Sverige är endast självförsörjande på tre livsmedel. Pandemier och krig kan skapa barriärer och handelsstopp vilket genererar matbrist i Sverige.
Det finns ett behov av att vi äter mer medvetet. Iallafall om vi vill ge goda förutsättningar till nästa generation. Ett sätt att äta mera medvetet är att äta perenna växter, både vilda och de odlade.
Lönnblomman är jättegod. Knoppen ska vara alldeles nysprucken, då är den som godast.
Humleskott är jättesmarrigt och det finns få växter som är mer anspråkslösa och lättodlade.
Späda skott av brännässla. Du hittar dem överallt och de har ett oslagbart näringsvärde, både som mat och växtnäring. Nässelsoppa, pesto, smoothie, torkad och smulad i te och müsli.
Smörstekta maskrosknoppar är en delikatess! Späda blad är toppen till sallad och de gula delarna av blomman gör jag sirap av.
Kirskålen – de allra minsta och spädaste skotten – är goda i sallad men även att göra chips av.
Rönnens bär är ju allmänt kända som näringsrika. Men bladen är också ätbara. De är allra godast när de är outslagna, som bladet till vänster, då smakar de friskt, grönt och lite bittermandel.
Nästan alla vilda blad är godast i sitt spädaste stadium, därefter blir de bittra. Växten har det som ett inbyggt skydd. Blomningen är växtens viktigaste fas och för att skydda sig mot skadedjur så utvecklar den bittra smaker.
Bittert betyder dock inte giftigt. Mer än 90% av alla vilda växter i Sverige är ätliga. Därmed inte sagt att de är goda men det kan vara bra att veta om det skulle bli kris. Tugga tall går alldeles utmärkt.
Att plocka vilda blommor och blad för privat bruk går alldeles utmärkt. Vill man plocka större mängder kan det vara läge att prata med markägaren. Det är skillnad på blommor/blad och granskott. De sistnämnda kan störa granens tillväxt. Vi ska vara rädda om allemansrätten, den är unik.
Att göra eget te på Mjölke kan jag varmt rekommendera! Jag har skrivit ett inlägg om det här.
Nypon är C-vitaminrika och fritt fram att plocka. Alla sorter är ätbara och man får hitta sin egen favorit beträffande smak. Här har jag skrivit vad jag gör med nyponen.
Havtorn. Näringsrikt och mycket lättodlat. Denna bild får representera alla fruktträd och bärbuskar. De är perenna och levererar ofta god och näringsrik mat. Ta hand om den.
Varför ska vi äta perenna växter istället för ettåriga grönsaker?
De kommer tidigt. Då finns det inga skadedjur som tar dem för oss och de fyller ett glapp innan de ettåriga grönsakerna är mogna.
De är ätmogna under den årstid då våra matförråd gapar tomma. Grönsakerna i mataffären är nästan alltid importerade och lite smaklösa.
De är mer eller mindre självgående. Vattning och gödsling behövs sällan. Mycket resurssmarta.
De kräver väldigt lite hjälp av människan vilket frigör tid och sparar kroppen från tungt arbete.
De binder koldioxid och jord. Alla växter är viktiga för att sänka koldioxidutsläppen i atmosfären. De minskar också andelen bar jord som också skapar dålig balans.
Det är gott, näringsrikt och enkelt!
Funkia är en delikatess i Japan! Först skotten som kommer på våren är goda som sparris. Sedan slår bladen ut och de kan förvällas och användas till dolmar och sushiliknande rätter. Och kom ihåg blommorna! Särskilt knopparna som är söta och krispiga tillskott i en sallad.
Piplöken bidrar med god löksmak i stor skala tidigt på säsongen. Därefter går den i blom och är toppen för insekterna.
Kärleksört! De tidiga toppskotten är jättegoda i sallad!
Ersätt med rabarber. Jag har tillägnat rabarbern ett helt inlägg.
Det går faktiskt att göra en riktigt god sallad i maj utan att köpa en enda ingrediens. Jo till dressingen kanske. En enkel vinägrett kan höja denna sallad till skyarna.
Att toppa sin sallad med några dagliljor brukar bli en snackis. Frisk smak med en liten pepprighet.
Vild (italiensk) rucola är perenn och ger flera skördar på en säsong. Den är finast i början och slutet av sommaren när insekterna, oftast jordlopporna, inte är så många.
Jag avslutar med en bild på sparris. Den räknas som perenn, växter som återkommer i mer än 3-5 år betraktas som perenna. Sparrisen återkommer i minst 15 år, ofta längre, och är vårens mest smakrika grönsak. Jag rekommenderar alla att odla sparris.
Vi hörs nästa vecka. Nu är det vårdagjämning och klockomställning och solen tar hårt på snölagret. Man vill inte annat än att jobba utomhus och städa undan vintern. Eller hur?
Commentaires