Det är blandade känslor i Getingedalen. Fast om toppkänslorna är av lyckruskaraktär så är bottenkänslorna bara av typen så-kan-det-gå-när-inte-haspen-är-på. Alltså inget katastrofläge.
Tre sorters potatis satte vi på försommaren. En sort skördades och åts under tidiga hösten, resterande grävde vi upp igår. För sent. Det var knäpparlarver i minst hälften av alla Juliette och sparrispotatisarna hade ruttnat. Det blir ingen match att vinterförvara den ynka skörden. Om en månad är det uppäten. Gissningsvis har vi tagit upp knölarna för sent. Lite för dålig koll på vilka sorter som är tidiga och sena. Skärpning. Inga bilder togs under detta irritationsmoment. Bara upp och bort med eländet.
Nåväl.
Å ena sidan fortsätter hösten att vara riktigt härlig, det fortsätter växa i trädgårdslanden och grönsakerna revanscherar på den usla sommaren. Å andra sidan sker det saker i vägkanten som vittnar om mörkare tider…
Snökäpparna sattes upp här om dagen och talar sitt tydliga språk. Samtidigt går jag i shorts och T-shirt och sitter på altanen till sena kvällen.
En snabb rackare, rosenbönan, men jag vill helst att de ska svälla upp eftersom det är bönorna på insidan jag vill åt. Det går alldeles utmärkt att äta hela bönskidan, smörstekt i vitlök är den rent obscent god, men då ska man helst ta dem vid 15-20 cm längd eftersom de blir lite hårda annars.
Bondbönorna ser lite ledsen ut, jag vet, men det är inget bekymmer eftersom härligheten ligger inkapslad i fodrade bönskidor. Lagom att skörda nu men solen ska lysa så fint i flera dagar framöver så jag har lite tid på mig.
Min bästa persiljeodling någonsin.
Jag som brukar skryta med vår pampiga och kolossala dillskörd. I år bidde det ingenting.
Lyckan är… att man äntligen har en egen körsbärsbenved. What took me so long?
Precis som med körsbärsbenved så har jag länge velat ha en vipphortensia. Jag ångrar mig inte en sekund.
Mjuka, fluffiga och vackra!
Varje dag, jag lovar, varje dag kan vi skörda 5 dl solmogna björnbär. Vi fick en helt galet stor skörd i år!
Jordgubbsplantan med sina revor. Det som förbryllar mig är att skotten på revorna kommer med nästan exakt lika stort mellanrum på alla revorna. Är inte det märkligt?
Men alltså! Komma nu och komma! Hela säsongen har jag haft en rad med palmkål utan nät och en rad under nät. Som ett experiment. Hela sommaren har jag konstaterat att det går lika bra att odla utan nät. Men så NU, i mitten av september, kom de helt plötsligt de bastarderna. Tugg, tugg.
Alldeles för många, hungriga och snabba kålfjärilslarver. De är dock inte ohemult många. Dessa kan man plocka bort och trampa ihjäl. Och så vitt jag vet är det enda sättet att bli av med dem.
Prydliga solhattar på hundarnas grav.
Och så över till avdelningen klövdjur. I år satte vi upp tvålbitar, rå-väck och skaffade hund för att hålla älgarna borta. Våren var bra och då hade ännu inte hunden skaffats men vi tyckte oss se en markant skillnad i besök av älg efter upphängning av skrämselartiklar. Sen har de hållit sig borta.
Till här om dagen. Nästan på pricken samma datum som förra året. Och förrförra. Från en dag till en annan så har älgen kommit och ätit upp alla äpplen. Alla. Alice, Aroma och Rödluvan. Därefter gör den ett återbesök och tar även fallfrukt, löv och årsskott. Snipp snipp.
Vi kan inte annat än skaka på huvudet och köpa äpplen i affären. Vi som faktiskt hade en riktigt stor skörd på gång.
Alice – efter älgens besök.
Alice – som det såg för en månad sedan.
Bara att bryta ihop och komma igen.
Vissa saker sköter naturen alldeles av sig själv.
Mitt första försök med brysselkål verkar lyckas! Detta har växt och växer fortfarande under duk. Törs inget annat och kommer att hålla koll på den ganska ofta för helt plötsligt är de där. LARVERNA.
Utomhustomaterna är nu inplockade. De mognar för långsamt för att riskera att frosten tar dem. Jag har god erfarenhet av att låta tomater mogna på fönsterbrädan. Den som lever får se. Tomaterna i växthuset mognar fortfarande för fullt så de får vara kvar ett tag till. Det ska ju fortsätta att vara fin höst.
Så över till lite kulturella landsbygdsaktiviteter! På lördag 3 oktober är det Den Blå Tråden i Närkes Kil med omnejd (gamla Kils socken). Under dagen, klockan 10-16, är det stationsrunda där man kan passa på att se vad bygden har att erbjuda i form av småföretagare, hantverkare, eldsjälar, föreningsliv och entreprenörer.
Det är öppet hus på 15 platser och för trädgårdsvänner finns det flera stationer av intresse. Vad sägs om biodling och lokalproducerad honung hos Thomas Claesson i Falla? Eller varför inte köpa Rörbrakets ekologiska grönsaker av Ulf Wiktorsson som står på familjen Hammarlunds gård? Och trädgårdsmästare Marita Asklöv som har en fantastisk visningsträdgård och en del försäljning har öppet hus.
Naturligtvis är jag med, både med öppet hus och som arrangör, och hos mig kan du köpa keramik och boka kurser men naturligtvis är du välkommen att bara titta på min trädgård och säga hej! Det ska bli en fin lördag, perfekt för en utflykt!