top of page

Getingedalens Gröna

Vecka 41: örtsalt

Plötsligt händer det. I bloggar, kokböcker och sociala medier ser jag hur andra gör eget örtsalt. Och de berättar hur gott det blir; du vill aldrig mer äta köpt örtsalt. Men har jag någonsin gjort något örtsalt?


Nä.


Fast en vacker dag hände det.


Min metod, oavsett om jag ska koka gräddsås, skörda rönnbär eller torka persilja, är att sondera internet efter information. Läser många olika sidor, sorterar mellan seriöst och mindre seriöst och drar till slut mina egna slutsatser.


Och så gjorde jag med örtsaltet. Vilka örter skulle jag välja? Vilka proportioner skulle det vara och hur mycket salt i förhållande till örter?


Alltså volymmått som två delar örter och en del salt går fetbort. 1 liter örter kan lätt bli 3 dl örter om man är riktigt hårdhänt. Och det är en avsevärd skillnad mellan 3 dl och 1 liter.

Jag vill ha viktmått och det hittade jag till slut. Lika mycket örter som salt. Smidigt.


Jag skulle tydligen vara försiktig med libbsticka, salvia och rosmarin eftersom de lätt kan ta över. Men jag ska tydligen vara försiktig även med krondillen för det slutade med att mitt örtsalt smakade lite för mycket krondill.


Vad valde jag mer?

Jag vet inte om man kan prata om övre och undre raden i den här röran men jag försöker: salvia, vitlök, stjälkar av rotselleri, citrontimjan, dillkronor, fänkålsblast, piplök, persilja och libbsticka.


I någon artikel skrevs det att det är själva stjälken på rotselleriblasten som är intressant och när jag smakade så förstod jag varför. Bladen var beska men stjälken smakade gott. På dillkronorna användes endast de yttersta fröställningarna. I övrigt repades bladen från de grövre stjälkarna och allt hackades grovt.


Det blev ynka 215 g örter till slut så jag lade detta och lika mycket salt i en matberedare.

När allt var en gröt bredde jag ut den på en plåt med teflonduk och satte i ugnen. Temperatur: knappt 50 grader och luckan ska stå på glänt för att släppa ut fukt.

Det tog några timmar, säkert 5-6, och jag rufsade runt i örtsaltet då och då. Det blev mer och mer kaka av alltihop. När jag gick och lade mig stängde jag av ugnen men lät fortfarande luckan stå på glänt.


Morgonen därpå krossade jag kakan och stoppade ner bitarna i matberedaren igen. Det tog max 15 sekunder för saltet att bli klart.

Detta är alldeles nygjort så jag har faktiskt inte hunnit använda saltet så mycket. Det enda jag känner när jag provsmakar är en kraftig örtsmak, kanske att dillen dominerar och jag undrar var salvian och persiljan tog vägen? Men i ett sammanhang tror jag att saltet kommer mer till sin rätt.



Comments


bottom of page