top of page

Getingedalens Gröna

Frösådd och föreläsningar

Söndagen den 16 februari sådde jag sånt som behöver lite extra lång tid på sig. Sådden ställdes på värmematta och under lock så det grodde snabbt.


Vad sådde jag?


Chili. Fast det är inte jag som är chef över chilin i det här hushållet. Kocken fick själv välja vilka sorter han har mest nytta av så det blev Basket of Fire, Chocolate Habanero, Carolina Reaper och en orange som vi inte vet namnet på.


Samtliga fröer kom från egen skörd, inga köpefröer i chiliavdelningen i år.

Efter att de har grott i fukten och mörkret på värmemattan så flyttas plantorna till ljuset. De blir väldigt långa, sköra och gängliga annars. Här är det ca 20 grader. Det är en kompromiss eftersom chili vill ha drygt 20 grader och de flesta andra cirka 17 grader efter uppkomst.


Kapkrusbär, alltså physalis, har jag också sått. Jag brukar köpa en planta men tänkte så själv i år. Funkade ju fint. Förmodligen kommer jag att sälja alla plantor utom en så småningom. De ger ju så fasligt mycket bär.


Paprika, Ferenc Tender, har jag också sått. Sorten var ny för mig förra året och den var snabb och god så jag kör på den. Den är ätbar i alla kulörer så man måste inte vänta på att den ska bli röd.

Långa och gängliga på värmemattan, strax innan flytt till ljuset.


Gräslök, fyra små knippen, har jag sått. Min gamla gräslökstova börjar bli så uppblandad med ogräs så jag vill satsa på nya tuvor.

Purjolök. Efter rekordåret 2017 har jag aldrig lyckats få så fin purjolök igen men skam den som ger sig.


Sedan har jag sått spenat i växthuset. Det är tredje vintern jag gör det och det brukar alltid bli bra. Årets sådd innebar dock två stora skillnader; jorden var inte frusen och jag har ingen snö att vattna med.


Jorden var dock fantastisk. Jag har aldrig haft så mullig jord i växthusbäddarna. Skam den som ger sig, bra jord är ingen quick fix, den får man jobba sig till. Från början var det ett lass trädgårdsjord från Örebro. Förmodligen sådant man har grävt bort vid nyanläggningar. Den var siktad och bestod därmed av ganska små partiklar och var således rätt så kompakt.


Men med några års tillförsel av organiskt material såsom kökskompost, stallgödsel och framför allt gamla växtdelar och täckmaterial så har jorden blivit ljuvlig.


Här följer min stund i växthuset i bilder.

Den osminkade sanningen. En styck odlingsbädd med gammalt växtmaterial/täckmaterial på toppen. Detta rakade jag undan och lade i en hink för att använda senare under säsongen.


Rakad odlingsbädd. Jag lämnar lite täckmaterial eftersom det är prima jordförbättring och skapar bra struktur.


För att ge fröerna en bra start så luckrar jag ytan lite lätt. Dels för att känna på jordens struktur, dels för att mylla mer växtdelarna, dels för att jämna till jordytan.


Här är de aktuella fröerna. Dels två påsar från Impectas ekologiska sortiment (Palco), dels en sort från Lindbloms frö (Matador). Inga märkvärdiga sorter, två klassiker. Under jämna året 2020 blir det inte mycket experimenterande.


Sådd!


Här har vi den stor skillnaden från tidigare år. Jag brukar lasta ett lager snö på bädden, det smälter sakta och sipprar ner i jorden på ett skonsamt sätt. Istället blev det till att fylla en vattenkanna med kranvatten för att väcka fröerna.


Föreläsningar! Dels vill jag så klart göra reklam för de två som jag ska hålla. Onsdag 11 mars på Naturskyddsföreningens årsmöte och lördag 14 mars hos Örebro Norra trädgårdsförening.



Men jag vill också berätta om föreläsningen jag hörde i tisdags kväll på Stadsbiblioteket. Annevi Sjöberg berättade om skogsträdgårdar.


Jag hörde henne för några år sedan och jag har hennes böcker men jag gillar det hon har att berätta och det brukar alltid vara något nytt.


Här kommer en liten sammanfattning och några kul tips från föreläsningen:

En skogsträdgård är inte en trädgård som anläggs i en redan befintlig skog, det är istället att odla ätbart med skogliga ekosystem som inspiration. Skogen är självförsörjande på näring, en bra förebild för ett fungerande ekosystem och ett framgångsrikt kretslopp.


Om skogen drabbas av en öppen yta, kanske efter en skogsbrand eller en vildsvinsattack, så läker den sig själv väldigt snabbt. Jorden vill inte vara bar, växtligheten tar över, och med den kunskapen i bakhuvudet ska vi också jobba i våra grönsaksodlingar.


Skogen består av en mångfald som funkar fint ihop och till och med drar nytta av varandra. Hög och låg växtlighet samsas och rötterna går olika djupt och konkurrerar inte om näring eller vatten. Detta gör skogen stabil och motståndskraftig vilket är ytterligare en kunskap att implementera i våra grönsaksodlingar.


Skogen består nästan bara av perenner. Växter som kommer år efter år kräver väldigt lite och levererar mycket i förhållande till arbetsinsatsen. Jobba in så många ätbara perenner som möjligt i din trädgårdsodling. Det är bra både för människa och klimat.


När jag gick hem från föreläsningen hade jag lärt mig flera nya ätbara perenner.


Funkia

Visserligen visste jag att funkiaskott är en riktig delikatess men nu vet jag att bladen är ätbara hela säsongen. Ångkoka och använd dem till dolmar, använd istället för vitkål eller noriarket i sushin.

Svartrot

Jag har aldrig odlat det men jag tycker att det är gott. Hittills har jag trott att den är ettårig men den är tydligen perenn om man låter roten sitta kvar och använder blasten som perenn sallat. Det ska jag absolut prova.


Koreansk silverbuske

Bären på denna buske smakar lite som hjortron när man kokar sylt på dem. Kul för oss som inte bor i hjortronmarker.



I nästa inlägg blir det några ord om vara en del av lösningen istället för problemet. Jag kommer också att skriva om det problematiska med mjölk. Och så klart kommer jag att följa upp mina sådder.


Och förresten! Jag läste att chili och paprika är ljusgroende! Det hade jag ingen koll på men nu kanske jag har hittat problemet med att paprikan kan ge lite dålig utdelning.




bottom of page