Om jag skulle rangordna mina trädgårdsredskap så skulle jordtermometern hamna på topp 5.
Alla känner säkert igen osäkerheten. När man står där och inte vet om man kan sätta potatisen eller så fröna. Ska jag chansa? Är det dumt? Eller är man onödigt feg, man väntar kanske onödigt länge med att så.
När jorden reder sig. Så står det ofta i handböcker och på fröpåsar. Men vad är det egentligen? Enligt Blomsterlandet är det:
När jorden torkat upp så mycket att den inte klibbar fast vid spaden när du gräver, säger man att den reder sig.
Det stämmer nog men det finns ändå en osäkerhet inblandad. Olika jordar klibbar olika mycket och all jord klibbar litegrann. Den kan också klibba olika mycket på olika platser i trädgården.
En termometer ljuger inte. Och vilka fröer som kan sås vid olika temperaturer är Runåbergs generösa nog att redovisa på sin hemsida. Jag är stormförtjust i den tabellen. Jag har ett utskrivet och inplastat exemplar med mig när jag jobbar med vårbruket.
Vårbruket version 2.0. Bredgrepen har gjort saken betydligt snabbare, lättare, mer ergonomisk och roligare. Jag börjar med att raka bort täckmaterialet. Den enda nackdelen med täckmaterial är att jorden värms upp långsammare på våren. Därefter strör jag ut näring, på bilden är det kogödsel som jag köper av Lions Kilsbergen. Närproducerad och hemkörd skit.
Himla tur att jag beställde redan i höstas eftersom vårens leverans är inställd på grund av corona. Anledningen till höstbeställningen beror på att vårleveransen brukar komma lite för sent för min smak.
När näringen är utslängd och jämnt fördelad så grepar jag och därefter krattar jag bädden jämn och petar ner eventuella komockor som fortfarande ligger på ytan.
Potatisen kan sättas vid en jordtemperatur på 7-8 grader och jag tog bort täckmaterialet i potatisenbädden ganska tidigt. Då steg temperaturen så att jag kunde sätta knölarna.
Bondbönor är nöjda med 5 grader i jorden så det har jag också sått.
Min favorit är Express från Runåbergs och i höstas skrev jag att jag skulle sätta 100 plantor i år så det gör jag. Eftersom bondbönsfrö sätts så pass glest så gör jag inga sårader i jorden utan gropar istället. Jag rafsar undan täckmaterialet och petar ner fröerna.
Bondbönor behöver näring i början av sitt liv, därför är jorden preppad med kogödsel. Men senare börjar denna baljväxt, liksom andra baljväxter, binda kväve från luften och blir självförsörjande på näring. Fiffigt va?
Andra saker som gillar kyla och tål sådd vid 4-6 grader är palsternacka, rotpersilja, svartrot och rättika. I dessa fall gör jag sårader eftersom fröerna sås mycket tätare än bondbönans. Jag rakar undan täckmaterialet så att bädden blir randig.
Heja spenaten!
Den tredje kategorin kallsådd, som jag kommer att så vilken dag som helst, är bladgrönt. Sallat gror bäst vid kallare förhållanden och det gör även dill och persilja. Spenaten är redan sådd i växthuset och växer för fullt.
Där står nu även förodlingen av kål. Dels för att den är köldtålig men samtidigt avhärdas den automatiskt. När dessa plantor ska sättas ut i landet är de redan härdade och det sparar plats inomhus. Varför förodla kål?
Allt har grott! Här växer nu vitkål, rosenkål, svartkål, grönkål, kålrabbi, broccoli, blomkål, savoykål och ytterligare nån slags broccoli. Jag ställer sådderna i gamla ugnsformar för att kunna vattna underifrån. Det absolut mest överlägsna sättet att vattna allt. Om det går. Håll tummarna.
Jo! Kålen är den planta som oftast angrips av insekter. Små, späda plantor tuggas av jordloppor och därefter kommer larver av kålmal och kålfjäril. Har man otur dyker det dessutom upp sniglar och kållöss. Om plantorna är lite större och kraftigare så klarar de angrepp betydligt bättre. Dessutom blir avståndet mellan plantorna perfekt från start. När någon planta dör så har man extraplantor att ersätta denna med.
Dessa plantor har ett betydligt större skydd mot angrepp än de spädisar som kommer upp vid frösådd.
En jordtermometer gör mig tryggare och dessutom sår jag tidigare än jag gjorde förr. Jag fegade och vågade inte chansa och istället skulle all sådd göras samtidigt. Mycket jobb. Nu blir jobbet utportionerat i kortare pass vilket är himla trivsamt.
Jag skrev om REKO-ringen i mitt förra inlägg och nu är det dags igen! Torsdagen den 23 april kommer de till Sigmahuset på Forskarvägen 1 på öster. Du gör dina beställningar via REKO-ringens Facebooksida. Där finns även all information.
Vi lagade riktigt god mat i påsk. Bland annat gjorde vi en sallad som jag vill rekommendera. Jag vill göra om den i höst när man har som mest egenskördat eftersom den innehåller sådant som är lätt att odla.
Grundrecepetet hittar du här och vi gjorde nästan exakt som det stod. När vi gör om den i höst räknar jag med att kunna hämta följande ingredienser från trädgården: kål, rättika, lök, kålrabbi, vitlök och gräslök. Brödet bakar jag själv och äggen kommer från grannens höns.
En annan god grej är örtolja gjord på persilja. Om man inte tar så mycket olja blir det en smarrig pesto, god till både pasta och rostad potatis. Örtoljan är egentligen en gremolata med salt. Den här gången föll jag för frestelsen att använda citron, ekologisk så klart, men jag ska prova att göra den med rabarberjuice nästan gång.
Persiljan och vitlöken kommer från egen skörd. Ett sätt att komma undan importerad olivolja är att använda kallpressad och ekologiskt rapsolja, den brukar vara väldigt smakrik.
Jag valde att mortla ihop örtoljan, lite svettigt men med ett perfekt resultat. Ca 1 dl hackad persilja, 1 vitlöksklyfta och en skvätt olja mortlas ihop. Tillsätt syran och oljan i skvättar till en lagom konsistens. Salta och smaka av.
Vi har potatis kvar. Jag älskar potatisrätter. En av alla hundratals goda saker att göra med potatis är ugnsrostad och krossad. Förkoka den lite, lägg sedan upp den på en plåt och krossa dem med baksidan av en sked. Strössla över salt och lite god olja och rosta på hög värme i 15-20 minuter. Ät med örtoljan.
Hoppas att ni njuter av vårbruket och har kommit igång med sådden! Det är härligt ute nu.
#lokalproducerat #rättika #örtolja #kallsådd #rotpersilja #jordtemperatur #gödsel #odla #växthus #odling #täckodla #köksträdgård #Runåbergs #bredgrep #kål #avhärdning #potatis #recept #persilja #express #REKOringen #självförsörjning #täckmaterial #självhushållning #täckodling #Vitlök #palsternacka #bondböna #jordtermoteter #närjordenredersig #självförsörjande