I takt med att odlingarna blir större och går bättre och att vi blir säkrare på förädling och tillagning så börjar utrymmena tryta. Både det ordinarie kylskåpet och extrakylen i källaren är proppfulla av sylt, marmelad, saft, inläggningar, kimchi, och andra fermenterade godsaker.
De tre frysarna är nyligen genomgångna och det ligger nästan inget gammalt och knasigt i dem, bara användbara grönsaker som vi kommer ha nytta av i vinter. Ändå är de redan nästan fulla. I trädgården finns det fortfarande massor av grönsaker och örter som ska omhändertas och vi står inför ett riktigt lyxigt problem som måste lösas. Fler middagar med hungriga gäster är en lösning. Fortsättning följer!
Idag tänkte jag berätta om tre av årets lyckade odlingar; kålrabbi, bönor och squash.
Kålrabbi
Det var förra året som jag sådde frö till kålrabbi för första gången och jag hade inte köpt dem själv utan fått dem vilket jag är glad för. De överträffade mina förväntningar på flera sätt. Inte minst är de vackra, särskilt de lila, och bara det är en anledning att odla dessa.
Om man googlar recept kålrabbi så finns det mycket att välja mellan och med ganska stor variation, det är ytterligare ett skäl att odla kålrabbi.
De visade de sig dessutom vara enkla att odla. Även om de är släkt med kålen så ser jag inte alls lika mycket angrepp eller lika stort gödselbehov. Det beror troligtvis på att de är en korsning mellan kål och rova. Om man härleder namnet bakåt så ser man tydligt att det är en kombination av de båda sorterna.
Jag gillar att ugnsrostade den skalade knölen med lite olja, salt och örter men den är även god att råriva i sallad. Tydligen ska det gå att frysa förvälld kålrabbi vilket kan bli aktuellt i år eftersom skörden är skaplig. I så fall tänker jag förvälla i klyftor och styckfrysa dessa. Då blir det lätt att ta fram önskad mängd när det är middagsdags.
Styckfrysa är för övrigt min bästa grej just nu. Otroligt praktiskt. För tillfället styckfryser jag björnbär på en bricka och sedan häller jag dessa i en burk.
Vaxbönor
Det är inte första gången jag odlar dem men det är först i år jag tycker att jag har fått fason på odlingen. Jag har misslyckats så pass många gånger att jag har varit tvungen att läsa på och äntligen hittat ett vinnande sätt.
Jag odlar inte bara de ljusgula vaxbönorna utan även gröna och ibland lila bönor med samma form, den som ofta kallas haricots verts. Tyvärr är det bönan med sämst proteinhalt av alla bönor men å andra sidan äter jag dem för att de är goda, lätta att lagra och jakten på proteiner är överdriven. Vi behöver mindre än vi tror och det är otroligt sällan vegetarianer lider proteinbrist. Desto vanligare är brist på B12, järn och D-vitamin.
Bönor behöver inget gödsel, visst är det smidigt? De är kvävefixerande och försörjer sig själva med näring. Det måste dock vara en någorlunda frisk och livfull jord med mycket mikroliv och bakterier.
Jag satsar nästan uteslutande på buskbönor nuförtiden. De som blir 40-60 cm höga. Klätterbönor är kräsnare och kan ge en fin grönska men sämre avkastning bönmässigt. Jag sår inga bönor förrän jorden har nått 15-16 grader, före det är det ingen idé. Dessutom petar jag ner två fröer i varje hål eftersom de är lite känsliga och populära hos fåglar.
Bönor innehåller lektin, det är ett ämne som kan ge magbesvär, kräkningar i värsta fall. Men lektinerna försvinner när man ångar eller förväller bönorna i ett par minuter.
Antingen äter jag dem nykokta och varma med en klick smör eller också gör jag en marinad på olja, senap, salt, lite honung/sirap och finhackad rödlök som man blandar med de nykokta bönorna. Att låta dem kallna och blanda i sallad är också gott men om man inte hinner äta allt på en gång så är de toppen att frysa. Styckfrysa. Jag lägger ut förvällda, kallnade och torra bönor på en bricka och stoppar in i frysen. Därefter paketerar jag dem i gamla juice- och mjölkpaket och behöver bara skramla ut så många jag behöver när det är tid för matlagning.
De går också att mixa och blanda i en biffsmet med ägg, lite mjöl, örter, lök och kanske några gryn eller frön.
Ett favoritrecept som jag har skrivit om förut är en ljummen sallad med bönor och palsternacka men den går att byta ut mot kålrabbi. Här finns receptet.
Om man låter några bönor sitta kvar på plantan kan de ge eget utsäde till året därpå. Bönans innehåll ska svälla upp ordentligt och höljet ska torka innan man skördar sina fröer. Min favoritvaxböna heter Helios.
Squash
Kärt barn har många namn; pumpa, squash eller zucchini. Jag redde ut begreppet i ett inlägg 2017 och det står sig än. Läs mer om squash/zucchini här.
Squashen älskar värme och gödning så jag sår inga fröer förrän sent på våren. Det är verkligen värt att grunda med en rejäl giva stallgödsel och/eller kompost och sedan dessutom näringsvattna en gång/vecka när plantorna börjar växa till sig.
I år hade jag massor av gamla fröer från olika sorter och jag fick för mig att göra tabberas på rubbet så man kan väl säga att vi har squash så att det räcker och blir över.
Man måste inte vänta med att skörda frukterna till de är en halvmeter långa. Det blir nästan oaptitligt och definitivt alldeles för mycket att ta hand om. Skörda dem istället när de är små och späda, då är de dessutom lite godare.
I år lagar jag falsk ostkaka, squashfritters, Spaghetti alla Nerano, inlagd som gurka och bostonsquash. Om de är hela så är lagringstiden i kylskåp ganska lång annars har jag planerat att riva/hacka och frysa in till vinterns biffar. En späd och nyskördad zucchini är god att skiva på längden och steka i smör och vitlök.
Det var tre av årets lyckade grönsaksskördar som jag dessutom rekommenderar er att odla. Nästa vecka betar jag av ytterligare tre grönsaker som jag är nöjd med i år!