Den här veckan har jag lovat att berätta om den – hittills – lyckade sensommarsådden och om några lästips.
I början av min odlarkarriär (låter seriösare än det var) så körde jag på känsla och gamla myter. Med åren ökade intresset och kunskapen och jag började förstå varför rädisorna alltid stocklöpte och spenaten blommade.
Vissa grödor ska antingen odlas innan sommaren eller på slutet av den.
Mitt i sommaren är det både för varmt och för ljust för många av våra vanligaste grönsaker i köksträdgården. Därför sår jag en hel del i slutet av juli och början av augusti.
I mitten av oktober slutar det att växa hos mig. Det handlar enbart om ljus och så dags på året är det för få ljusa timmar på dygnet för att det ska ske någon tillväxt. Däremot så är det många grönsaker som kan stå kvar i landet längre än så. Ofta är jordbäddarna det bästa skafferiet.
Så. Om jag sår 1 augusti så har jag ca tio veckor på mig att få färdiga grönsaker. Tio veckor räcker gott och väl för dill, rucola, sallat, rättika, asiatiska bladgrönsaker, spenat och sockerärta. Det finns definitivt fler grönsaker som skulle funka men jag sår det jag äter och så ska alla odlare tänka tycker jag.
Vintersallat eller maché. Den här är så härdig att man kan skörda den under snön. Metallnätet ligger där för att hindra grannens katt från att göra toalett i bädden.
Dessutom är det svalare, mörkare och fuktigare nu vilket gynnar alla dessa olika grönsaker.
Eftersom vitlöken är skördad så fick jag en stor och tom jordyta lagom till höstsådden. Jag gillar att kunna utnyttja mina bäddar maximalt. Dessutom har jag snickrat och fixat en ny bädd under sommaren som blev lagom färdig till 1 augusti. Även potatisskörden lämnar odlingsbara ytor som jag försöker utnyttja.
Rucola i gamla vitlöksbädden.
Jag har gjort så här i några år nu men aldrig har jag gått så hårt in. Förr har jag tagit de fröer som var kvar i förrådet, i år har jag köpt en stor laddning nya fröer till just detta. Många gånger har jag varit bortrest när detta ska sås men i år är jag på hemmaplan och har tid att sköta om sådderna.
I år har jag också blivit varse hur stor skillnad det är på gamla och nya fröer. En del fröer tål ingen lagring alls (palsternacka) medan andra verkar kunna lagras i evigheter (tomat). Och så finns det en massa fröer med medelgoda lagringsegenskaper. Spenat till exempel. Här har jag sått fröer som är tre år gamla:
Och här har jag sått färska fröer:
Runåbergs har en superbra tabell på sin hemsida där man kan se hur länge olika fröer tål att lagras och vilka som tål kyla:
Något som dock har överraskat är sockerärtsfröerna. Jag petade ner en blandning av alla påsar som har blivit liggande, både gamla och jättegamla, och det ser ut som om rubbet har grott.
Hiterst (är det ett ord?) i vänsterkant sådde jag sockerärtsfrö från flera öppnade gamla påsar. I övrigt växer det dill, asiatiska blad, spenat och vintersallat i den här bädden.
Uppföljning utlovas!
Mitt rabarberprojekt tuffar på och en kväll fick jag hybris och tänkte att man kanske ska skriva en bok om rabarber? Därefter tänkte jag den betydligt sundare tanken Undrar om det finns någon bra bok om rabarber? Google fick hjälpa till. Och visst gjorde det. Ingar Nilsson har samlat en massa fakta om rabarber i en trevlig bok som jag förmodligen kommer att hänvisa till då och då. Lite historia, lite biologi, lite kuriosa och några recept.
I samma veva som jag var inne på Bokus och beställde rabarberboken så slog jag till på ytterligare två böcker:
Boken Jord har jag varit sugen på länge men den har varit ganska dyr. Nu var priset sänkt och fullt rimligt. Jag vet att denna tegelsten har använts som kursbok på flera utbildningar i småskalig grönsaksodling. Dock inte när jag pluggade för den fanns inte då.
Jorden är ju förutsättningen för mitt odlande. Jag tänker att jag odlar min jord istället för att odla grönsaker så jobbar jag från rätt håll och grönsakerna blir en bonus.
Den tredje boken, Det Nordiska Skafferiet, kände jag inte till men den slank ner i kundkorgen av bara farten. Fast den kändes helt rätt och anknyter starkt till utbildningen som snart drar igång; Ekovegetariskt kök på Vårdinge By Folkhögskola, en ettårig distansutbildning på halvfart. Det. Ska. Bli. Kul.
Mitt sista lästips är en tidskrift; Åter. Den ges ut av Alternativ.nu och kan vara en av de tre bästa odlartidningarna som jag känner till. Här blir du prenumerant.
Läste precis i Tidningen Åters Facebookgrupp att den går att läsa på Readly och Ztory nu men att det är en ren förlustaffär för Alternativ.nu att erbjuda sin tidning där. Samtidigt vill de nå ut till så många som möjligt vilket gör att de ändå ligger kvar i tidningsapparna.
Nu är det strax studiebesöksdags! Om en liten stund kommer en grupp nyfikna besökare som vill titta mer på mina grönsaksodlingar. Alltid lite pirrigt men mindre pirrigt för varje gång det händer. Och nästa vecka kommer ytterligare ett gäng. Det är bra med besök, det blir väldigt fixat i trädgården inför dessa. Dessutom är det bra att sätta ord på vad man håller på med.
I nästa inlägg kommer ett kul recept!