Jag lovade en massa saker i förra inlägget så idag känns det som ett redovisningsinlägg. Det var främst tre saker som utlovades: potatisskörd, sensommarsådd och vattentunnornas nya seriekoppling. Jag tycker att det går trögt i år. Det kommer upp minnen på sociala medier som vittnar om att jag har skördat bär och grönsaker tidigare förr om åren. Men det är inte mycket  man kan göra åt den saken. Bara gilla läget. Över till redovisningen. Jag skördade min på pappret tidigaste p

Slutet av juni innebar småpyssel, stödgödsling och jakt på skadedjur. Jag har mer åkersniglar än vanligt i år. Supersmå, grå och slemmiga as som kan förgöra en planta om de är tillräckligt många. Jag är inte särskilt äckelmagad så jag går ut sent på kvällen med pannlampa och klämmer ihjäl dem med fingrarna. Kvällen är bäst, då är det fuktigt och svalt och då kryper sniglarna fram. När sniglar har tuggat på rosenbönans blad. Plantan kommer att klara sig, den är så pass stor, m

Nästa vecka blir det helt enkelt en statusrapport med foton från trädgården. Så avslutade jag förra veckans inlägg men jag kommer inte att hålla mitt löfte. Orsaken heter väder. Inte för att jag är känslig för vatten, som hundägare har jag vant mig vid att vara ute i alla väder, men det blir kladdigt och tungt med blöt jord. Fröer fastnar på fingrarna, tuschet flyter iväg när jag ska skriva mina skyltar och kameran får fuktskador. Men jag har annat att skriva om, tro mig, det

Ingen konstruerad bevattning i världen kan slå ett rejält naturligt regn. Ett sådant som kom tisdag eftermiddag och höll på i flera timmar. Odlingarna fick en ordentligt rotblöta och alla vattentunnor fylldes till bredden. Att vattna med kanna eller slang är ett sätt att hålla saker vid liv, det ger inte tillräckligt mycket vätska för att generera tillväxt. Iallafall inte i Getingedalen där vi har så stora ytor. Vi ser definitivt skillnad på odlingar som täckodlas och de som

Det är sista blogginlägget för månaden vilket betyder månadsssummering. Fast jag har ingen lust att skriva om det idag och det är min blogg så jag slipper. Jag vill hellre skriva om att det är ett ruskigt bra odlarår. En perfekt variation av värme, sol och regn. Det är hur kul som helst att göra rundorna bland odlingarna och se på tillväxten. Sedan sist har jag lagt täckmaterial på alla bäddar. Inget mer ogräs och maximalt fuktbevarande. Löken ser ut att trivas. En morgon var

Midsommarvecka! Med anledning av det så kommer det tre buketter i detta inlägg. Det kommer också att handla om senaste avsnittet av Odla med P1 och så blir det så klart några hänt-i-trädgården-bilder. Det kan ha varit ett av deras allra bästa avsnitt fast det handlar väl mest om att innehållet matchade mina intressen perfekt. Oavsett vad de pratar om så missar jag sällan Odla med P1. Ungefär samtidigt som jag står och vattnar mina gurkplantor i växthuset så börjar de prata gu

Idag blir det mycket örter, ett recept, ogräs och blomsterfoto. På örtfronten är jag självförsörjande sedan många år tillbaka. Dels för att de är lättodlade, jag tycker verkligen att man ska ge sig på örtodling om man vill känna sig duktig, dels för att de ofta är perenna. De flesta örter fryser jag in men det finns några som mår bättre av att torkas. Det går att googla sig fram till vad som funkar bäst men i mitt fall var det en bok i sambons hylla som blev min bästa örtguid

Jadå! Det där regnet som jag önskade mig kom. Återigen fylldes våra tunnor och tankar. Jordarna fick en rejäl rotblöta. Men. Det har gått så långt att det är svårt att stoppa förfallet nu. Ännu en gång har jag decimerat antalet produktiva kvadratmeter. I förra inlägget skrev jag att vi hade påbörjat installationen av ett litet solcellsdrivet bevattningssystem. Nu är det avslutat och det droppar på riktigt bra. Jag kommer att ägna ett helt inlägg åt detta om ett par veckor. En

Snart självantänder vi, odlingarna och jag. Återigen har jag fjuttvattnat med det sista tunnor och tankar hade att erbjuda, bara för att försöka hålla vissa saker vid liv. Nu handlar det inte om tillväxt, bara livsuppehållande åtgärder. Krishantering. Antalet kvadratmeter som får vatten har minskat. Jag ger upp ytterligare någon gröda för varje vecka. Löken behöver betydligt mer vatten för att växa till sig så jag får nöja mig med små lökar i år. Att så nytt har jag också get

Behöver jag skriva om värmen och torkan? Nä, jag hoppar över det tror jag. Fast jo, någon rad måste jag ändå skriva. Det kommer ju faktiskt en skur då och då. Visserligen kommer de ganska glest, och mellan dessa är det otroligt varmt, men varje gång det händer får jag nytt hopp. Däremellan har jag nästan gett upp. Det blir vad det blir liksom. Plötsligt händer det. Fast väldigt sällan. Hoppet får mig att så, det kan ju bara inte fortsätta att vara så här varmt i flera veckor

Äntligen lite nederbörd. Det är lågt vattenstånd och fortfarande vattningsförbud i många delar av landet. Jag har egen borrad brunn och ingen aning om hur mycket vatten det är i den. Den har aldrig sinat iallafall. Det spelar ingen roll. Det känns alltid helt galet att vattna odlingarna med brunnsvatten så för mig har regnet en väldigt stor betydelse. Tänk att regn har kommit att få en helt annan betydelse för mig sedan jag blev storodlare. Det betyder liv och det går att se