top of page

Getingedalens Gröna

Vecka 25: midsommar, Odla med P1 och gurkodling

Midsommarvecka!


Med anledning av det så kommer det tre buketter i detta inlägg. Det kommer också att handla om senaste avsnittet av Odla med P1 och så blir det så klart några hänt-i-trädgården-bilder.


Det kan ha varit ett av deras allra bästa avsnitt fast det handlar väl mest om att innehållet matchade mina intressen perfekt. Oavsett vad de pratar om så missar jag sällan Odla med P1.


Ungefär samtidigt som jag står och vattnar mina gurkplantor i växthuset så börjar de prata gurka i mina hörlurar. I år har jag lite mer gurka än jag brukar. Två plantor med vanlig slanggurka, sådan som ska ätas färsk, men av okänd sort eftersom jag har fått plantorna. Den som har drivit upp dem åt mig rekommenderade just dessa å det varmaste.

Okända slanggurkor i växthuset…


…som redan blommar!


Dessutom odlar jag Druvgurka, eller Västeråsgurka som den också kallas. Detta är en bra sort för inläggning och om detta pratar de också om i Odla med P1.


Mina Druvgurkor har inte grott än så det är bara att hålla tummarna för mina erfarenheter av att så gurkfrö är ganska dåliga.

I år ska jag dock ta lärdom av flera års misstag i gurklandet. De ska skördas i tid, hellre för tidigt än för sent. Visst, gurkorna blir större om de får sitta kvar på plantan, men de blir också träiga och bittra. Gurkorna ska vattnas mycket, gärna med näringslösning i kannan, men inte direkt på stjälk eller blad eftersom de är lite känsliga.


De pratar om Parthenokarpa gurkor i det aktuella avsnittet. Mina Druvgurkor, om de gror, ska vara det. Alltså självfertila. Spännande.


När programmet redan är högintressant, och man tror att det inte kan bli bättre, så kommer ett reportage om Börje Remstam! Jag har skrivit om honom förut, i samband med en trädgårdsmässa då han föreläste, och det är hans iver över täckodlandet som fascinerar. Nu täckodlar även jag sedan några år tillbaka, även om det inte är i samma skala som Börje, och jag kommer aldrig att gå tillbaka till otäckt odlande. Det. Är. Så. Bra.

Börje föreläser. Få ni chansen att höra honom så ta den.


I skrivande stund regnar det rejält. Som en skänk från ovan kom skuren som vattnade mina odlingar och jag slapp göra det med kanna. Det börjar bli ett riktigt stort projekt att vattna för hand hos mig nu. Lite för många kvadratmeter odling.


Med täckodlandet så minimerar jag vattenbehovet. Täckmaterialet håller fukten i jorden riktigt länge.


Den ogräsinvasion som verkar ha drabbat många odlare i år märker jag bara av i mina otäckta bäddar. Nu har jag rensat bort allt som jag visade i förra bloggen och på dessa jordytor ska jag förstås lägga täckmaterial.

Nyrensat runt piplöken. Här ska täckas!


En av bäddarna som täcktes från start var kålbädden. Här får man dock se upp med ohyran istället för ogräset; kål är populärt. Då och då får jag plocka bort en och annan snigel men jämfört med många andra har jag väldigt lite sniglar. Det räcker med Ferramol och Nemaslug för att hålla problemet borta. Naturligtvis tar jag även bort alla sniglar jag hittar.


När jag hittar blad som ser ut som nedan är det ett tecken på att larverna har kläckts. De första larverna är små och kommer från kålmålen, en gråvit liten flygare som brukar flaxa upp när man ruskar på plantorna. Oftast jobbar de från baksidan på bladen så när man vänder på dem brukar man hitta dem.

Kålmalslarv strax innan sin död. Kan även ha samma gröna färg som bladet.


För att komma till bukt med detta bekymmer så duschar jag mina kålplantor med Turex/larvskydd. Det är biologiskt och godkänt för ekologisk odling. Jag tycker att det är riktigt effektivt.


Att täcka kålen med nät funkar också om man får till en praktisk och tät lösning.

Senare på säsongen är det kålfjärilens tur. Den, äggen och larverna är större och lättare att plocka bort men de är också hungrigare.


Jag har just byggt ett skydd till mina jordgubbar eftersom det ser ut att bli en fin skörd. Det ska stoppa fåglarna som annars tar bären. Det här skulle kunna vara en lösning även till kålen om man ser till att det blir tätt även i nederkant.

Konstruktionen är lätt och tillräckligt liten för att lyfta av med två armar. Vinkeljärnen i hörnen håller benen på plats. En utveckling av denna modell med ram även i nederkant, några gångjärn och en snörstopp skulle vara bra till kålodlingen. Jag vill inte ha nät eftersom fåglarna kan fastna i det men en fiberduk släpper igenom både regn och ljus. Den är återanvänd och kommer förmodligen bara hålla en säsong men då är det bara att häfta på något nytt på ramen. En spetsgardin från IKEA kanske?


Vi går tillbaka till växthuset där gurkorna bor. Nu har basilikan börjat titta upp. Jag odlar alltid massor av basilika eftersom det är lätt att frysa och vi använder det ofta i matlagningen. Genom att skörda smart så ger plantorna skörd hela sommaren. Klimatet i växthuset är perfekt för basilika. De gillar värme och avskyr vind.

Hello basil!


I växthuset har jag två druvstockar. De börjar bli grova och förmodligen har rötterna letat sig djupt för de behöver sällan näring och vatten. Jag klipper dem kontinuerligt för att de inte ska ränna iväg och för att ge all kraft åt druvorna men i år verkar det bli väldigt mycket druvor så jag har låtit en stjälk leta sig upp i taket… och där vill jag förstås att druvklasarna ska hänga i augusti…

Det verkar bli massor av druvor i år! Jag klipper bort bladmassa hela tiden eftersom jag har lärt mig att det blir för tätt annars. Druvorna möglar. Nya skott kan växa 10-25 cm/dygn. Jag skämtar inte.


Och här får jag ringla iväg – nästan fritt!


Många berättar om rekordrabarber i år. Vi har alltid rekordrabarber. Och jag har författat ett specialinlägg om rabarber som jag fyller på då och då. Där skriver jag visserligen inte om hur jag kokar saft eftersom det är så basic men jag kokar saft för det är bra att ha ibland. Jag gör den ganska syrlig och väl utspädd blir det en bra törstsläckare och god måltidsdryck. Saft-Maja är det som gäller i mitt kök och i väl rengjorda och uppvärmda flaskor behöver inte saften en enda tillsats för att klara 2-3 år i kylskåp.

Alltid väldigt mycket rabarber i Getingedalen.


Tre av sex flaskor saft till vintern.


Med anledning av midsommar så kommer här tre buketter och en potatisblomma. Det ser faktiskt bra ut, det kan bli egen färskpotatis på fredag…

Den homogena och kompakta buketten. Bara en sorts blomma och en tajt liten boll samlad i smal vas som håller ihop det. Prästkragar luktar inte hallon men ställer man dem en bit från näsan så funkar de fint för ögat.


Den gröna minibuketten. Några örter från gården samlade i liten vas står mitt i köket och sprider väldoft (= kamouflerar prästkragens odör).


Den vilda, spretiga och skräpiga buketten. Några dikesblommor, nästan meterlånga, i en glasburk på matbordet står och sänder ut midsommarkänsla och naturlighet. Skräpar friskt och obrytt.


Det finns midsomrar då blommorna har blommat över. Och så finns det midsomrar som i år, då tajmingen är fulländad.


Gå ut och grilla något grönt.



bottom of page