Idag blir det bilder. Ärliga bilder på ynkliga plantor och mycket jord. Men så är läget i Getingedalen just nu. Dels var våren kall, dels är odlaren lite sen i år.
Men odlaren är väldigt nöjd för snart är allt i jorden. De ynkliga plantorna och fröerna. Men framför allt gödseln.
Dessutom har det lagats lådor. Trä, jord och vatten är ju egentligen ingen bra kombo men jag älskar att odla i upphöjda bäddar med sarg så det är värt att lappa, laga och byta ut ibland.
Nya klätterstöd har även konstruerats. De där som jag beskrev förra veckan som ett oöverstigligt projekt med två händer. Nu har hushållets andra handpar hjälpt till och då gick det undan.
Avslutningsvis delar jag med mig av två goda recept. Mat som har lagats och ätits i Getingedalens sedan sist.
Mitt i arbetet. Så här tar jag mig fram under förberedelserna: Med skottkärra, spade, kratta, jord, gödsel och täckmaterial. Potatisen var jag åtminstone tidig med så den gror för fullt. Nederdelen av ett nytt klätterstöd syns. Lite ynkliga blommor sitter i högerkanten på lådorna; solrosor och slingerkrasse. Det ska bli kul att fota samma vy om en månad. Och två.
En av årets nykomlingar är lupinbönor. Nej, det är inte samma som den invasiva blomman i diket. Det här är äntligen en baljväxt med grymt hög proteinhalt (över 30%!) som kan odlas i Sverige. Jag har sått ca 4 löpmeter men ärligt talat så vet jag inte exakt hur den växer, om mitt klätterstöd behövs över huvud taget. Däremot så vet jag att den inte blir högre än 50 cm. Och frågan är hur mycket 4 löpmeter genererar. Man kanske måste odla en hel åker.
Persiljan är tvåårig och verkar ha frösått sig rejält i höstas. Ja tack! Jag är glad för allt som kommer stort som kompensation för det som dog under vintern.
En annan vy. Det ska bli lokförarärter på det närmaste klätterstödet.
De syns knappt, purjolöksplantorna. Men i varje hål i täckmateralet sitter det en purjolöksplanta. Försådd inomhus i februari och daltad med sedan dess. Trots detta syns den knappt. I Getingedalen har purjolöksodlandet varit väldigt svajigt. Vissa år får jag 60 grova lökar, andra år blir det 25 tunnisar. Undrar vad 2022 tänker bjuda på…
I örtagården är det högt och lågt. Porten av pipranka kom till slut. Puh. Jag var rädd för att den också skulle ha dött i vintras. Kvanne, libbsticka och salladslök verkar vi få massor av. Myskmalvan verkar ha älskat vintern för den kommer upp överallt i år.
Bondbönor och sockerärt. Längre ner i detta inlägg kommer det ett bra bondbönsrecept!
Den nyaste delen av odlingarna. Två lådor potatis och den i mitten är ägnad åt olika bladgrönsaker. Och lite rädisor. Och en perenn kål. Och ramslöken. I mitten står körsbärsträdet Stella och dignar av kart. Som fåglarna kommer att ta. Haha.
Det ska bli kul att följa upp detta med nya bilder om ett par veckor!
Nedan finns länkar till två recept. Det första är bondbönshummus. Väldigt gott. I min strävan efter att köpa mindre och odla mer så har jag insett att hummus inte alls måste innehålla importerade kikärter.
Det andra receptet är en ramslökspesto. Ramslöken finns nu men inte sen så det gäller att ta hand om allt på en gång. I år valde vi att göra en pesto med de mest hållbara nötterna/fröerna så vitt jag vet; solroskärnor. Om man rostar dem så får man fram en ljuvlig smak som passar utmärkt i peston. Pesto är inte bara gott till pasta, det blir finfint i såser, till potatis och på kex också.
Bondbönshummus
Nästa inlägg kommer att handla om blommor!
Getingedalens nya perennarabatt är under construction. Bit för bit flyttas från den gamla till den nya. 2022 kommer att vara ett tilltufsat och chockat år men om jag bara vattnar generöst och klappar lite medhårs så kan detta nog bli superfint 2023!
Comments